Hemma i Sverige igen
Måste bara berätta om min traumatiska upplevelse i onsdags morse! Jag ock Katja var uppe och fodrade vid 7 och det var fortfarande kolsvart ute. Jag är på väg ut ill utomhus stallen när Nero (hunden) plötsligt sjunker ihop och börjar morra ut i mörkret. Jag känner att jag blir lite små rädd men börjar ändå gå lite närmare för att se vad Nero har hittat. Då börjar han morra högre och ännu mer och min puls var nog uppe i 200! Och ut från mörkret kommer James! Vår lilla Shettis! Jag tror jag hoppade minst 1m upp i luften för jag blev så överraskad och rädd... På något konstigt sätt hade han lyckats ta sig ur sin box och vandrade runt på gården. Busiga lilla Jamie!
Innan jag for tog jag lite bilder innifrån huset. (Mest för att mamma var nyfiken)
Det här är mitt rum, väldigt tomt och opersonligt just nu men det ska jag se till att det blir ändring på!

Mitt och Katjas badrum

Lite saker på tork i hallen/torkrum/tvättstuga/omklädningsrum o.s.v...

Linslusen Willi ville också vara med på bild. Han är den kelsjukaste katten jag någonsin har träffat!
